Politik – förslag, inte fattat beslut. Huvudbilden är en AI-genererad fotorealistisk symbolbild, inte ett dokumentärt fotografi.
Staten bör kunna ta över huvudansvaret för rättspsykiatrin, anser Ingemar Kihlström (KD). I en riksdagsmotion vill han att regeringen utreder förutsättningarna och konsekvenserna. Motionen är ett förslag om en utredning, inte ett beslut om att flytta vården från regionerna.
Förslagsnyhet. Motionen publicerades och lämnades in den 27 oktober 2026. Originaltext och dokumentstatus kontrollerade den 29 oktober 2026.
Utredning är det konkreta kravet
Motionen Statligt huvudmannaskap för rättspsykiatrin har ett yrkande: att riksdagen ska ställa sig bakom behovet av att utreda ett statligt huvudmannaskap och tillkännage detta för regeringen. Den föreslår alltså inte att en färdig organisationsmodell ska träda i kraft vid ett visst datum.
Kihlström vill att en utredning analyserar både förutsättningarna för och konsekvenserna av ett helt statligt ansvar. Han anger jämlik vård, patientsäkerhet och hög vårdkvalitet som mål. Hur ansvaret skulle utformas i praktiken återstår att undersöka enligt förslaget.
Motionären pekar på rättspsykiatrins särart
I motiveringen beskriver Kihlström en vårdform där beslut inom rättsväsendet möter psykiatrisk behandling och behov av säkerhet och återanpassning. Han framhåller att det inte är regionerna som beslutar om att en person ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård, samtidigt som regionerna i huvudsak tillhandahåller vården.
Det är denna ansvarsfördelning han vill få närmare analyserad. Enligt motionen kan regionala skillnader i kapacitet och ekonomiska förutsättningar påverka vårdens villkor. I artikeln återges detta som motionärens problemformulering. Originaltexten innehåller inte jämförande patientdata som visar hur stora sådana skillnader är.
Motionären kopplar också frågan till behovet av långsiktig planering av vårdplatser och samordning med rättsväsendet. Inte heller här anges någon egen beräkning av hur många platser som skulle behövas eller vilken bemanning en ny organisation skulle kräva.
Finansiering och huvudmannaskap är olika frågor
Kihlström hänvisar till Vårdansvarskommittén och beskriver dess förslag som ett steg mot ett större statligt finansieringsansvar, samtidigt som regionerna fortsatt skulle tillhandahålla vården. Hans egen motion vill gå vidare och även pröva vem som ska ha det samlade huvudansvaret.
Det är viktigt att skilja de nivåerna åt. En förändring av finansieringen behöver inte vara samma sak som att staten tar över organisation och drift. Här är kommitténs slutsatser återgivna genom motionärens beskrivning; artikeln bygger inte på en separat granskning av kommitténs betänkande.
Motionen visar därför säkert vad Kihlström begär av riksdagen. Den räcker inte för att slå fast att en viss statlig modell skulle ge bättre resultat eller lägre kostnader än dagens ansvarsfördelning.
Patienternas rättigheter måste ingå
För människor som vårdas inom rättspsykiatrin är frågan mer än en organisatorisk gränsdragning. Motionen nämner uttryckligen patienternas rättigheter, vårdens medicinska innehåll och patientsäkerheten som sådant en reform måste ta hänsyn till.
Även samverkan med regionerna, Kriminalvården och andra myndigheter ska analyseras enligt texten. Kihlström vill dessutom att kostnader, personalens anställningsförhållanden och den praktiska driften belyses. Patienter, närstående och personal är därmed berörda av de frågor en eventuell utredning skulle behöva hantera.
Att byta ansvarig aktör är dock inte i sig ett besked om en enskild patients behandling, permissioner eller utskrivning. Motionen innehåller inga sådana individuella beslut och ska inte läsas som information om ändrade patientvillkor.
Detta var status vid kontrollen
Riksdagens metadata visade den 29 oktober att motionen var granskad och tilldelad Socialutskottet. Något kammarbeslut om yrkandet framgick inte av den hämtade dokumentstatusen. Att dokumentet är granskat betyder därför inte att förslaget har antagits.
För Deppig är frågan relevant eftersom den rör ansvar och jämlikhet i en del av den psykiatriska vården. Nästa sak att bevaka är den fortsatta behandlingen och om det kommer konkreta besked om en utredning. Det går ännu inte att ange någon beslutad tidplan, finansiering eller övergång till statlig drift utifrån dessa källor.
Källor och källkritik
- Riksdagen: Statligt huvudmannaskap för rättspsykiatrin, motion 2026/27:153, Ingemar Kihlström (KD).
- Riksdagen: Dokumentstatus och datum. Publicerad och inlämnad 27 oktober 2026. Kontrollerad 29 oktober 2026.
Motionens argument om regionala skillnader och kommitténs bedömningar är tillskrivna motionären. De har inte här verifierats genom en separat statistisk eller utredningsbaserad genomgång.
